Hemma igen

Har nu varit hemma på sköna, gröna Kärleken i en dryg vecka. Kapstadens sommarvärme har ersatts av en annalkande vår med trädgården full av sköna blomster. På många sätt är det skönt att vara hemma igen samtidigt som saknaden efter alla fina upplevelser gör sig påmind. Som jag tidigare skrivit var resan behäftad med besvikelser över att jag inte fick möjlighet att få följa Mentor mammorna i deras arbete eller får träffa Sisipho. Som plåster på ”såren” fick jag med mig en helt fantastisk videoinspelning där Ingrid Le Roux, grundaren av Philani, beskriver Mentor mammornas arbete och hur dom lyckas ge förutsättning för FLER ATT FÅ FYLLA FEM år.

Lördag kväll tillbringar jag ute hos den trivsamma familjen Hallonsten som jobbar inom Svenska Kyrkans Internationella arbete med framför allt Mentor mamma projektet i Sydafrika, Swaziland och Etiopien. Bjuds på fantastiskt god fiskgryta och får massor med support och tips inför kampanjens fortsättning. Känner mig taggad och oerhört privilegierad över att få ha dom som vänner och inspiratörer.

Min resa hem var inte helt komplikationsfri. Flyg från Kapstaden till Johannesburg funkade helt ok. Söker efter avgång till Istanbul på monitorn utan framgång, kalla kåror längs ryggen. Relativt snart förstår jag att nåt är fel, riktigt fel. Mitt plan lämnade Johannesburg ungefär samtidigt som jag lyfte från Kapstaden. Sent på kvällen finns ingen att fråga, alla informationsdiskar är tomma.

Tar in på flygplatshotellet för att få några timmars sömn innan det är dags att börja jobba med att försöka boka om biljetten. Efter mycket, mycket om och men får jag till slut mina biljetter utan att behöva betala något extra. Nästa problem var min resväska, dumt nog hade jag min lap i resväskan. Allt kampanjmaterial och bilder ute på vift. Orolig känsla i magen. Efter ännu längre letande lyckas jag lokalisera mitt bagage och får 100procentig garanti att resväskan kommer att följa mig till Kastrup.

Väl framme på Kastrup slutar bandet att gå, ingen resväska. Förbaskat också. Anmäler min förlust och får uppmuntrande tillrop att det säkert kommer att lösa sig. Tåg hem till Halmstad.

Efter tre dagar får jag telefonsamtal från Köpenhamn, min resväska har kommit till rätta och ska köras upp till Halmstad i morgon. Stor lycka och lättnad.