Nu är det mindre än 4 månader kvar
till startskottet för Antarctica Ice Marathon. Den 24 november
smäller det, om väder och vind tillåter förstås. Det kan bli
fördröjning i nån eller några dagar beroende på väderlek.
Vi håller så sakta på att samla ihop
vad vi behöver för att överleva äventyret nere på Antarctis. I
dag har vi äntligen fått tag i skor passande för underlag och
temperatur. Strumpor av olika slag är inköpta för att värma våra
fötter. Nu ska vi så fort som möjligt införskaffa värmande
benkläder och dito för överkroppen. Vantar är ett problem som vi
också måste lösa.
Pulsen börjar så sakteliga stegras.
Träningen går nåt så när enligt plan, har sprungit ett antal 20
km rundor med successivt bättre och bättre känsla. Tyvärr har
Andreas fått ont i benet vilket i hög grad hämmar hans träning.
Hoppas på snar bättring.
Jag blev opererad för prostatacancer i
slutet av november förra året. Som tur är har alla efterföljande
prover varit bra och jag ser med tillförsikt fram emot att fullfölja
vår kampanj LÅT FLER FÅ FYLLA FEM. Känner endast mindre
obehagskänsla i magen vid längre pass.
Tyvärr har vi inte fått några
bokningar för föreläsning i Halmstad under hösten, känns lite
trist eftersom vi båda brinner för att sprida information och samla
in pengar till hjälp för de fattiga – utsatta barnen nere i
Sydafrika. Om ni vet nån förening, församling eller annat som kan
vara intresserade att se och lyssna på föreläsning om vår kampanj
och äventyr är det bara att höra av sig. Allt helt kostnadsfritt.
Däremot har vi blivit bokade i Hässleholm, Nybro samt domkyrkoförsamlingen i Kalmar vilket vi ser fram emot med stor förtjusning. Ska bli spännande att komma hem till Nybro, min födelsestad, där allt började för länge sedan. I mitten av juni 1976 började jag min första ”österlandsfärd” vilken kom att förändra mitt i liv i väldigt positiv riktning.