Har sovit riktigt gott i natt. Somnade
till ljudet av den starka blåsten som slet i tältduken och nu har
blåsten ökat i styrka. Mitt underställ har endast torkat en liten
smula, är fortfarande fuktiga och inte rimliga att ta på. Lämnar
den varma sovsäcken och sträcker mig efter vattenflaskan. Till min
stora förvåning kommer det inte en droppe ur flaskan, vattnet har
frusit till is.
Tar mina och Andys fuktiga kläder och
går bort till ”torktältet” för att få våra kläder torra
till det är dags att förbereda oss för att springa. Vårt tält är
beläget i den bortersta raden vilket innebär att vi har en lång
väg att vandra till stora tältet och andra inrättningar.
Vandringen bjuder möjlighet att njuta av den fantastiska utsikten
och den för oss helt obeskrivliga miljön. Det är vitt, vitt i
oändlighet, i de flesta riktningar med obruten horisont. I Union
Glacier finns det en hel del bergsformation vilket förstärker
intrycket av outforskad vildmark.
Framför mattältet har man satt upp en
snö-isskulptur där det står Antarctic Ica Marathon. Populärt att
fotas framför. Fantastiskt fin frukost, maten är verkligen av
högsta kvalite. Fortfarande osäkert om det blir nåt lopp eller ej.
Besked ska lämnas runt 10.00. Hämtar kläderna som nu är varma och
torra. Förbereder oss på att det blir lopp och strax efter 10 får
vi klartecken – stort jubel. Nu blir det bråttom, hoppa i
löparkläder dricka det sista och uträtta behövliga toalettbesök.
Häftar fast den lilla röda flaggan med text LÅT FLER FÅ FYLLA FEM
på min jacka. Nu är vi redo.
Man har på grund av den starka blåsten
gjort om löprutten, för att ha bättre koll på löparna får vi nu
springa fyra varv med vätskestation var 5:e km istället för som
planerat var 7,5:e km. Allt för att ha bättre koll på oss och att
det finns möjlighet att få lite värme framför allt vid starten
som vi nu kommer att passera vid 4 tillfällen. Alldeles innan start
blir jag intervjuad av en av fotograferna, Brasilianare som numera
bor på Svalbard. Han ställer frågor på engelska och jag svara på
svenska för att kunna ha den med på kommande föreläsningar.
Andreas blir också intervjuad före start.
Starten går och blåsten tar ett
obarmhärtigt grepp om oss. Det känns som man knappast kommer
framåt. Ca två km i den otrivsamma motvinden innan det svänger av
så vinden kommer från sidan. Vi går enligt plan ut försiktigt och
ger oss tid och möjlighet att njuta av den lite overkliga
situationen att springa ett marathonlopp nere på Sydpolen.
Det här ögonblicket har funnits i
mina tankar i mer än två år och nu är vi på plats. På mina
föreläsningar har jag viftat bort alla frågor om det tokiga och
kanske lite ansvarslösa att Springa för livet nere på Sydpolen. Nu
är det verklighet och jag känner en glädje men samtidigt en stor
oro. Ska vi klara det, till vilket pris? Första varvet går som en
dans, relativt bra och hårt underlag.
I början på andra varvet börjar
problemen, Andreas får krampkänning i vaden vilket innebär att vi
får gå relativt stor del av andra varvet. Från att ha sprungit och
blivit lite svettiga till att i lugnare tempo ta oss fram innebär
att kölden verkligen göt sig påmind. Börjar frysa. När andra
varvet är fullbordat går vi in i stora tältet och försöker tina
upp. Stannar i den ”goa” värmen i ca 30 minuter innan vi ger oss
ut i vildmarken och blåsten igen.
Fortsättning följer.....
Man kan stödja vår kampanj LÅT FLER FÅ FYLLA FEM vilket man lättast gör genom att
.
SMS:a MARATON100 eller 200 till 72905 för att skänka 100 respektive 200 kr
Swisha till 9001223 skriv MARATON i meddelandefältet
Plusgiro 90 01 22-3 skriv MARATON i meddelandefältet
Bankgiro 900-1223 skriv MARATON i meddelandefältet
- SMS:a MARATON100 eller 200 till 72905 för att skänka 100 respektive 200 kr
- Swisha till 9001223 skriv MARATON i meddelandefältet
- Plusgiro 90 01 22-3 skriv MARATON i meddelandefältet
- Bankgiro 900-1223 skriv MARATON i meddelandefältet
No comments:
Post a Comment