Besök i Khayelitsha

Sovit lite dåligt i natt, spänning inför dagens besök ute i Khayelitsha. Ska jag få träffa Sisipho eller inte? Efter en snabb frukost och packning inkluderande alla tröjor, mössor, vantar och sockar vilka fyller en hel sopsäck samt en mindre resväska börjar väntan på Eric Miller, mästerfotografen med vilken jag får skjuts. På grund av trafikkaos kommer han ca 15 minuter sent. Tyvärr hör kaos i trafiken till vardagen här i Kapstaden.

Efter lite drygt 30 minuter är vi framme, köbildning av alla privata minibusstaxi vid infarten till Khayelitsha. Äntligen här igen. Hälsas välkomna och med sopsäck och resväska vandrar vi vidare till deras ”besökskontor”. Alla häpnar och uttrycker stor beundran och tacksamhet. Kommer att värma många frusna små kroppar till vintern. Blir till att börja med hänvisade in till preschool där det är dags för närvarokontroll samt högläsning om Moses och israelernas äventyr.

Efter en stund får jag syn på Ingrid Le Roux, springer ut för att få prata med henne. Till min stora besvikelse meddelas att vi inte får följa med Mentor Mammorna i deras arbete, inte heller träffa Sisipho. Hennes pappa vill ha en ”massa” pengar för att hon ska få komma till centrot. På grund av säkerhetstänket vilket nu har högsta prioritet efter vårt besök förra året då vi blev rånade tillåts nu inga besök ute i ”stan”. Vilken kalldusch. Känner hur all lust rinner av mig.

Efter en stunds diskuterande och vädjan frågar jag Ingrid om hon kan tänka sig att ställa upp på en kort videoinspelning och berätta lite kortfattat om Mentor mammornas verksamhet. Hon känner sig lite obekväm med upplägget. Vill tänka över och prata mer om ämne och avsikt lite senare. Bestämmer att vi ska fortsätta när hon kommer tillbaka från kliniken där två små barn väntar på att bli undersökta.

Under tiden umgås vi med barnen på preschool. Handlar en del inne i Philanishopen, får mycket kredit för hjälp med försäljningen av deras produkter. Alla förkläden, väskor och dukar målas för hand. Fantastiskt arbete. Dom sjunger och dansar under tiden dom jobbar, ett riktigt nöje att se och lyssna på dom under deras arbete.

När Ingrid kommer tillbaka får vi acceptans för en videoinspelning. Tror knappt mina öron. Mitt stora nederlag byts till högsta vinsten. Det här blir kanon för kampanjen. Inspelning med en femårig kille från preschool. Hela inspelningen gör mig tårögd. Fantastiskt gripande historia från verkligheten i Khayelitsha. Det här uppväger med råge tidigare besvikelse.

Eftermiddag-förkväll tillbringar vi inne i Erics studio för redigering av videon. Han är en otroligt duktig fotograf och oerhört trevlig medmänniska.

Trots allt en mycket lyckad dag, känner oändligt stor tacksamhet gentemot Ingrid. Hon är en stor förebild som ägnat stora delar av sitt liv för att hjälpa andra. Min beundran för hennes engagemang och arbete vet inga gränser.