Känns förvånansvärt bra i den
gamla, lite slitna kroppen. Inga känningar i ben eller andra
kroppsdelar. Efter frukost lämnas svepande prognos angående
möjlighet att lämna Antarctica som planerat. Det är den ryske
piloten som har avgörandet i sin hand.
Efter informationsmöte bjuds det på
föreläsning om den Svenska Antarcticaexpeditionen som ägde rum
oktober 1901till januari 2004. Under ledning av Otto Nordenskjöld
genomfördes en vetenskaplig expedition som en av de allra första i
sitt slag. Meningen var att dom skulle övervintra på den
Antarctiska halvön och där utföra vetenskapliga undersökningar.
Tyvärr frös deras skepp Antarctica fast i isen vid två tillfällen
och andra gången så kraftigt att skeppet bröts sönder och sjönk.
Vilket fick till följd att dom fick genomlida två övervintringar
på denna en av världens mest otillgängliga platser. Av olika
anledningar blev besättning och vetenskapsmän skilda åt med
placering på tre olika platser med långa avstånd. Otroligt nog
lyckades alla, frånsett en norsk besättningsman, räddas av ett
Argentinskt skepp som eftersökte eventuella överlevande.
Nordenskjöld och hans grupp fann såväl
både växt och djurfossiler, vilket blev mycket uppmärksammat och
deras fynd ligger till grund för teorierna om
kontinentalförskjutningarna. Att Antarctica är jordens moder och
övriga kontinenter har brutits loss och transporterats till sina
nuvarande positioner via rörelser i kontinentalsocklarna.
Efter föreläsningen får vi så
äntligen besked. Den ryska piloten har gett klartecken. Nu blir det lite
bråttom, packa kläderna och fixa till i tältet samt med viss möda
packa in sovsäckarna i sina smått tilltagna fodral.
Häftig känsla att ta plats i
bandvagnen och låta sig transporteras ut till ”landingsbanan”.
Där stod hon, den stora, imponerande kolossen redo att ta oss tillbaka
till Punta Arenas. Lite sorglig känsla när vi bordar planet. Dags
att säga farväl till vårt hittills största äventyr. Känner en
stor stolthet över vad vi gjort och framför allt en tacksamhet mot
alla som stött vår kampanj LÅT FLER FÅ FYLLA FEM. På ett eller
annat sätt vill jag fortsätta på vår inslagna väg att försöka
skapa förutsättning för att i alla fall några barn nere i Kapstadens
kåkstäder ska kunna få förutsättning till ett bättre liv.
Det känns så oerhört privilegierat
att bara genom att ge sig ut och springa kan få medverka till ett
större sammanhang där målet är en bättre framtid för dom som
lever i extrem misär och fattigdom. Där vi kan känna att vi alla
hör ihop oavsett hudfärg, kön eller sexuell läggning. Världen är
en förfärligt orättvis plats där det betyder så otroligt mycket
var man är född och av vilka föräldrar.
Man kan stödja vår kampanj LÅT FLER FÅ FYLLA FEM vilket man lättast gör genom att
- SMS:a MARATON100 eller 200 till 72905 för att skänka 100 respektive 200 kr
- Swisha till 9001223 skriv MARATON i meddelandefältet
- Plusgiro 90 01 22-3 skriv MARATON i meddelandefältet
- Bankgiro 900-1223 skriv MARATON i meddelandefältet
Insamlade medel förmedlas via Svenska Kyrkans Internationella arbete ner till Philanis verksamhet i Kapstadens kåkstäder för att hjälpa utsatta barn och deras ofta unga mödrar till en bättre framtid.
No comments:
Post a Comment